Första träningen

Har varit och tränat med sjukgymnasten idag och det var jätteroligt att få komma igång igen! Hon gav mig inte så många maskiner som jag hade hoppats på, det var fler övningar på boll och matta. Måste ju ha bukkorsetten med mig heeeeela tiden eftersom det är den som håller kotorna på plats.

Jag fick börja med crosstrainer. Har aldrig tidigare stått på en sådan, jag tycker bättre om gåbandet, men jag måste säga att det var en effektiv träning! Jag tänkte på vägen till sjukgymnasten att jag fortfarande inte har fått upp min kondition och att musklerna känns tunga om man jämför mot i höstas. Det är inte så konstigt -det tar lång tid - men jag vill ha bättre kondition nu. På en gång tack!
Man skulle ju kunna säga att det märktes att konditionen var dålig på crosstrainern... Men bättre ska det bli!

Sen fick jag ganska många övningar jag kan göra hemma på bollen, balansplattan och mattan, vilket både är bra och dåligt. Jag är dålig på att göra mina hemmaövningar, men det är ju som sagt bara att bestämma sig för att göra det. Jag vill ha ett friskt långt liv, jag vill inte få lika ont i ryggen igen som jag hade och jag vill gå ner i vikt. Då finns det ingen annan väg att gå än att börja träna och faktiskt göra mina hemmaövningar.

Drygt 7 veckor

I fredags var det 7 veckor sedan jag opererade mitt diskbråck och jag kan nu med facit i hand säga att det tog ca 7 veckor att känna mig "helt bra". Själva diskbråcksproblemen släppte i stort sätt på en gång, musklerna runt ischiasnerven talar om att de finns då och då, men så ska det ju vara ett tag efteråt. Det som jag varit jobbigt de 3 veckorna nu när jag har jobbat heltid igen är att det har stramat och huggit till då och då i opärret. Jag har inte vågat lyfta alls och har varit restriktiv med att hjälpa patienter upp ur sängen och har inte riktigt kunnat böja mig framåt, men nu har det släppt. Nu känner jag att jag kan leva "helt normalt" igen. Jag är så klart försiktig ändå och försöker hela tiden att ha koll på att jag har hittat den inre korsetten innan jag gör någonting, men som sagt, det går framåt.

Ska till sjukgymnasten på andra besöket idag och det ska bli spännande att höra vad hon säger. Jag vet att jag måste få rutin i att träna, att jag måste hitta tider för träning som passar i mitt liv och att jag kommer at få "tvinga mig" till att träna. Jag måste hitta en träningsform som är bra helt enkelt och sedan bestämma mig för att komma ut.

I helgen har vi hållit på en hel massa i trädgården och flyttat omkring ganska tunga saker, men inte tagit någon promenad. Vi sa igår att vi inte har hunnit, men det är ju en sanning med modifikation. Hinner gör man. 45 minuter av en hel dag hinner man ta till en promenad även om man har planer för att jobba i trädgården.

Kanske ska börja med morgonpromenader?

Idag ska jag i alla fall gå till sjukgymnasten och det tar ca 30 minuter det :)

Dag 31 och frisk

Idag är jag inte sjukskriven längre, idag är jag ledig! Min sjukskrivning tog slut igår och jag är nu så pass läkt att jag kan återgå i arbete. Jag får dock inte lyfta tungt ännu på ca 2 veckor eftersom musklerna inne vid kotorna inte har läkt riktigt ännu. Jag har hittat "nya" muskler under den sista veckan och det är ganska spännande att ha träningsvärk i de små musklerna som sitter mellan kotorna... Jag har dessutom fått lära mig hur musklerna är placerade i magen och ryggen och har fått en annan förståelse för hur det hela hänger ihop. Jag håller på att lära mig att spänna bukkorsetten, vilket går riktigt bra. Har träffat en riktigt bra sjukgymnast som så fort jag berättade att jag hade opererat mig för diskbråck frågade om jag hade börjar träna de djupa bukmusklerna. Hon verkar veta vad hon pratar om och jag har fullt förtroende för henne.

Vikten minskar inte alls, men jag har ju mest varit stilla och vilat förutom mina dagliga promenader, så det kommer väl. Huvudsaken har ju varit att kroppen har läkt ihop!

Imorgon börjar jag arbeta igen och jag hoppas att allt ska gå bra!