Vi ska springa midnattsloppet vi. Jag tycker inte om att springa, eller, jag har inte tyckt om att springa tidigare men nu ska det bli ändring på det. Jag har inte sprungit ett steg de senaste 20 åren så egentligen kan man nog säga att jag inte vet om jag tycker om att springa eller inte.
Det började med att min man och en kompis skulle anmäla sig och en kväll sa jag helt spontant att jag också ville springa. Det spontana hoppade ut efter ett par glas vin, men sen morgonen efter när maken frågade om jag verkligen menade allvar med att jag också ville springa tänkte jag en stund och svarade att ja, varför inte.
På den vägen är det. Jag är anmäld, en kompis till mig har anmält sig i samma klass och den 17 augusti nästa år ska jag springa 1 mil.
Det är en lång väg dit och vägen kommer att innebära en viss livsstilsförändring men det är bara välkommet. Jag räknar med att alla mina polstringskilon ska försvinna "av sig själv" ju med jag kommer ut och rör mig och jag vet av tidigare erfarenheter att kosten kommer att ändra sig allt eftersom när man kommer igång att träna. Jag har ju liksom gjort det här förr. Vi pratar inte jojobantning alls, men jag har gått ner och sedan upp igen de senaste typ 15 åren. Men nu blir man ju inte yngre, utan bara äldre och det är nu dags att ta tag i motionen och vikten en gång för alla så jag kan bli den friska 90 åring jag planerar att bli!
Dag 1 började med att jag och maken tog oss upp till IP och gick 2,6 Km spåret i rask takt. Vi har som plan att komma ut 3 dagar/vecka och gå minst 20 minuter/gång resten av året för att sen efter jul köpa riktiga löpardojjor och börja springa då.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar