Det här med rehabträning

Ja, nu när vi vet vad det är för fel på ryggen har jag övningar som är mer specifika. Sjukgymnasten frågade mig om jag var trött på de gamla övningarna och ville ha lite nya. Det ville jag såklart, de gamla övningarna har jag ju gjort till och från i över ett år nu. (mer från i höst/vinter innan jag visste om jag hade diskbråck, tumör eller nåt reumatiskt)

Full av förväntan gick jag till sjukgymnasten och tänkte att nu ska jag få lite rejäla övningar. Men nej. Icke. Det är tydligen små övningar som gäller för att stärka upp bålstyrkan från början, inifrån. Så nu håller jag på att lära mig att sitta, stå och gå med spända små små muskler som sitter mellan kotorna. Om man är normal och inte har haft ont en längre tid hittas de musklerna relativt lätt, men i mitt fall är det tydligen svårare. De är enormt lata muskler och efter ryggskott/diskbråck lägger de helt enkelt av och nästan förtvinar lite smått. Det krävs ren viljestyrka att hitta dem, kunna röra sig och dessutom andas på samma gång. Det här med att ta små många promenader har fått en helt ny innebörd eftersom om jag ska orka hålla de spända hela tiden, hållningen ska inte komma från överkroppen, hållningen ska komma från "den inre korsetten".

Det ger dock ganska snabbt resultat, jag har mycket lättare att hitta den efter bara en dryg vecka, kan göra rygglyft mycket bättre och har betydligt bättre balans.

Jag tycker såklart att det går otroligt långsamt, sjg säger dock att det ska gå långsamt. Det är då det blir ett hållbart resultat och ja, okejdå. Det låter väl logiskt och bra.

Så nu skyndar jag långsamt och hoppas att jag ska få fler dagar utan värk än med värk!